stad

Nanoteknik – frälsning eller fälla?

På senare år har nya nanomaterial gjort intåg på marknaden för lokalvård. Samtidigt som potentialen med nanoteknik är lovande vet vi att det är allt annat än riskfritt. Här förklarar Ulf Wretskog, VD för Coor i Sverige, varför Sveriges ledande leverantörer av servicetjänster har beslutat att avvakta med att använda den nya tekniken inom lokalvård.

Specialisten kommenterar

Vad är nanoteknik och hur kan det användas?

Nano betyder miljarddel, och kan liknas vid ultrafina partiklar. Dessa små partiklar kan genom nanoteknik kombineras i olika strukturer med olika egenskaper och funktionalitet. Nanopartiklar på mellan 1 och 50 miljarddels meter förekommer naturligt i naturen, till exempel i vulkanaska och i kimrök, som används vid tillverkning av gummidäck. Nanopartiklar kan även framställas på konstgjord väg, och det är här industrin ser stora möjligheter på olika marknader: elektronik, energiproduktion, läkemedel, lokalvård och konsumentprodukter som solskyddsmedel är några exempel. Inom just lokalvård kan man till exempel behandla vissa golv med nanobaserade kemikalier vilket innebär att ytorna blir väsentligt tåligare och mer smutsavvisande. Tester visar också att bakterier har svårare att få fäste, vilket skulle vara en fördel inom exempelvis sjukvården.

Varför är många tveksamma mot nanoteknik?

Samtidigt som potentialen med nanoteknik är lovande, finns det ett stort behov av att klargöra eventuella risker med tekniken. Vi vet inte i dag i vilken omfattning alla nanopartiklar tas upp genom huden eller genom inandning och vilka efterföljande hälsorisker som eventuellt finns på kort och lång sikt. Studier har dock visat att kolnanorör, en cylinderformad form av kol, skapat av ett hoprullat grafenlager, ger upphov till asbetsliknande effekter hos försökdjur. Det kan således finnas en potentiell hälsorisk när produkten tillverkas och när den används – till exempel vid applicering av en golvvårdskemikalie eller vid slitage när golvet används. Nanopartiklar genereras även när dubbdäck river upp asfalten, och enligt en studie som genomförts vid avdelningen för Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet 2012, orsakar dess partiklar 30 till 40 dödsfall per år i Stockholm.

Vi vet inte i dag i vilken omfattning alla nanopartiklar tas upp genom huden eller genom inandning och vilka efterföljande hälsorisker som eventuellt finns på kort och lång sikt.

Ulf Wretskog, VD, Coor i Sverige

Vad säger myndigheterna om användningen av nanomaterial?

År 2009 fick Kemikalieinspektionen i uppdrag av regeringen att analysera behovet av reglering eller andra åtgärder inom EU och nationellt för att uppnå en god utvärdering av miljö- och hälsoriskerna med nanomaterial. En av slutsatserna var att det i dag inte finns tillförlitliga testmetoder för nanomaterials påverkan på miljö och hälsa. Det verkar som att det kommer att dröja länge innan rekommendationer till testmetoder är framtagna. Myndigheten kan och får inte heller ge vägledning om huruvida leverantörer på ett säkert sätt kan använda produkterna.

Gemensam aktion

Just nu har fyra av de största leverantörerna av servicetjänster i Sverige beslutat att enas på en och samma linje. Det är Coor Service Management, Sodexo, Compass Group och ISS. Tillsammans sysselsätter de över 25 000 personer i Sverige.

"Vi ställs inför en situation där vi skulle kunna börja använda nya städkemikalier som förvisso uppvisar kvalitets- och kostnadsfördelar, men som vi samtidigt inte kan bedöma ur risksynpunkt. Vi har därför beslutat att tills vidare inte använda kemikalier med nanokomponenter. För våra och våra kunders medarbetares hälsas skull. Vi uppmanar också de som handlar upp lokalvård, tills bättre kunskap finns, att inte bidra till att oprövade och potentiellt hälsofarliga kemikalier börjar användas", säger företrädare för dessa bolag i ett gemensamt uttalande.

Läs mer: Coor avstår nanoteknik inom lokalvård

Ulf Wretskog

Ulf Wretskog

VD, Sverige

+46 (0)10-559 59 40

ulf.wretskog@coor.com