Smarter Worklife
I en samtid där tekniska lösningar som AI har nått nya höjder, där exakthet och perfektionism länge spelat första fiolen, tycks nu det mänskliga och personliga få ta mer plats. Mänsklig närvaro och personliga influenser behövs om såväl vi som individer, som världen och mänskligheten, ska må bra.
Tar man pulsen på omvärlden ter den sig vid första anblicken ganska skakig, hård och i avsaknad av värme och omtanke. Krig härjar i Europa, ekonomin är i gungning och människor framställer sig gärna som perfekta genom otaliga magiska filter online. Tendenserna tyder dock på att efterfrågan av autenticitet, mänsklighet och det personliga blir allt viktigare. Forskning vittnar om att de alla är nyckelord som främjar – inte bara den personliga hållbarheten – utan hela mänsklighetens. Lever du hållbart, jämlikt och känner dig uppskattad, då gynnar det dig, får dig att må bra och gör i förlängningen ett meningsfullt avtryck hos andra i din omgivning. Ditt personliga mående smittar av sig.
I dag ser vi autenticitet hållas allt högre i en mängd olika kulturyttringar, från den genuina kvarterskrogen till reality-tv och autofiktion där Karl Ove Knausgårds romansvit. Min kamp är ettav de främsta exemplen. Numera följer vi med stort intresse hur fullkomliga främlingar gifter sig med varandra i serier som Gift vid första ögonkastet och Love is blind. Kändisar visar ogenerat upp sina privata liv i tv som i The Family Stallone, med Sylvester själv i täten, och vi får följa popband som norska A-ha och svenska Ace of Base i dokumentärer där de pratar om verkligheten, konflikterna och den psykiska ohälsan bakom framgångarna.
”Alla band, även de tunna, ger gemenskaps känsla. Småprat med andra ger ökad känsla av trygghet, förankring och sammanhang.”
Katarina Blom i sin bok Tillsammanseffekten (Bonnier Fakta, 2021).
Sociala relationer är den viktigaste faktorn för att öka chanserna att leva friskare och längre liv. Även tunna band, ytliga bekantskaper som kollegor, har stor effekt på vårt mående.
I kulturskribenten Saga Cavallins nyutkomna djupdykande essä Utge sig – om autenticitetens vara och värde (2024) tillskriver hon orsaken till vår äkthetslängtan till masspro- duktionen. När allting är kopior av kopior av kopior söker vi förtvivlat efter någonting äkta. I en tid när automatisering, digitalisering och distansering ökar, blir personliga interaktioner och en mänsk- lig touch alltmer värdefulla för att skapa en minnesvärd kundupplevelse. Den danska futuristen Christiane Vejlø har skrivit boken Argumenter før mennesker (2023). Den är ett brinnande försvar till människan och våra unika förmågor, i en tid präglad av AI och robotar. Christiane Vejlø är orolig för att vi förmänskligar tekniken ochpekar i sin bok ut allt det som tekniken inte kan göra, men som vi människor kan.
Att vi längtar efter mänsklighet och relationer är inte en slump – det ligger i vår natur och avspeglas därmed i allt vi gör. Psykologen Katarina Blom beskriver i boken Tillsammanseffekten (2021) om hur viktiga sociala relationer är för oss och vårt mående. Att ha goda sociala relationer är faktiskt den absolut viktigaste faktorn för att öka chansen att leva friskare, längre och lyckligare. Att sakna sociala kontakter i sitt liv är på motsvarande vis en stor hälsorisk, lika stor som att röka 15 cigaretter om dagen, och vi har goda chanser att tillgodogöra oss denna hälsokur på jobbet. Forskningen visar nämligen att så kallade tunna band, det vill säga ytliga återkommande bekantskaper som kollegor, grannar eller killen i kassan, har en överraskande stor effekt på vårt mående.
– Alla band, även de tunna, ger gemenskapskänsla. Småprat med andra ger en ökad känsla av trygghet, förankring och sammanhang, så underskatta inte vikten av att heja och småprata. Ta chansen när den dyker upp, säger Katarina Blom.
Vad äkthet är och varför vi längtar efter det förklarar kulturskribenten Saga Cavallin i den djupdykande essän
Utge sig (Norstedts, 2024).
Att vi längtar efter det äkta i tider av nya effektiviseringar är inget nytt. När kakmixen Betty Crocker lanserades i Amerika på 1950-talet var affärsidén att bara behöva tillsätta vatten, röra om och sätta in i ugnen för ett perfekt resultat, ett nytt sätt att baka som skulle frigöra tid för annat och därmed underlätta livet för de amerikanska hemmafruarna, men succén uteblev. Analysen visade att konsumenterna upplevde att det var ”fusk” och att glädjen över att bjuda på kakan inte infann sig när man inte behövt göra någon personlig insats. Lösningen för att öka Betty Crockers popularitet var att ändra receptet, och låta konsumenten själv addera färska ägg för att skapa den där lilla extra, personliga prägeln på kakan. I dag är fenomenet känt som Betty Crocker-effekten.
Är det med vår samtid som med kakmixen? Möjligheterna i vår tid tycks inte ha några begränsningar – inte minst de tekniska. De effektiviserar, frigör tid och underlättar vår vardag och vårt arbete, men den mänskliga touchen, det personliga uttrycket och det där ”lilla extra” kan ingen maskin trumfa. Det ena behöver inte utesluta det andra, men den mänskliga touchen kanske inte behöver bli en lyxvara?
Oavsett utvecklingen kommer vår förmåga att bjuda på vår personlighet, visdom eller att blotta vår sårbarhet, inte vara en fråga om trender, utan fortsatt vara den avgörande ingrediensen i det som är vår mänsklighet.
Psykologen Katarina Blom beskriver vikten av sociala relationer i sin bok Tillsammanseffekten
(Bonnier Fakta, 2021)
Som ledande inom Facility Management bidrar Coor till utvecklingen av Nordens bästa arbetsmiljöer – smarta, hållbara och fulla av glädje. Våra servicelösningar låter dig fokusera på din egen kärnverksamhet. Allt annat tar vi hand om.
Kontakta gärna oss för att se hur vi kan hjälpa dig.
