Coor på Karolinska: "Kämpa på, du blir bättre!"

Ingen har stått opåverkad av coronapandemin som tog fart i Sverige i början av året. Oavsett vilken typ av arbete man har, tvingas man ändra en hel del i sin vardag enligt myndigheternas riktlinjer.

Städning på sjukhus hjälper till att förebygga och minska risken för smittspridning. Lokalvården är uppdelad i olika grupper med ansvar för olika typer av städning. Kalled Mustonen, gruppledare, berättar att Coor har cirka 130 personer som arbetar med lokalvården på Karolinska Universitetssjukhuset: 

– Vi gruppledare ansvarar för planeringen, vem som ska jobba var och finns som stöd till lokalvårdarna.

Under den här tiden har gruppledare och gruppchefer arbetat hårt för att säkerställa att rätt rutiner och instruktioner används och att de kommunicerats till alla medarbetare.  

Det var många medarbetare som i början av virusutbrottet var oroliga. Sutasinee Itsarangkoon Na Ayutta, lokalvårdare, kände sig nervös de första dagarna när sjukhuset började fyllas med coronapatienter:

– Jag arbetar på IVA-avdelningen och det var helt fullt på min avdelning. Första dagen visste jag inte vad jag skulle få se. Det var mycket sköterskor och läkare på avdelningen, jag gick fort in och fort ut. Men sedan blev det lättare och lättare och nu känns det okej.

Sutasinees kollega Eleni Polychronidou, lokalvårdare, fyller i:

– I början var det bara två-tre rum för coronapatienter. Sen blev det en hel coronavdelning. Vi använder alltid skyddsutrustning. Det blir jättevarmt när man jobbar.

Lokalvården har även fått en utökad leverans på några avdelningar. Vissa rum städas nu två gånger per dag istället för en gång och på Sutasinees avdelning städas det 24 timmar om dygnet, vilket man inte gjorde tidigare.

Det är lugnare på avdelningarna

Det är sällan något av rummen där patienter vårdas som är tomt. På intensivvårdsavdelningarna är det alltid mycket vårdpersonal och det kan vara krångligare för lokalvårdare att komma åt att städa.

– Nu har man tagit ut mycket utrustning i korridoren, det är nästan bara patienten och en apparat i rummet vilket underlättar städningen lite, säger Eleni. Hon tillägger:

– Det är även lugnare på avdelningarna eftersom det är besöksförbud. Tidigare kunde det komma ett tiotal anhöriga för att hälsa på en mormor som skulle opereras, nu är det endast vårdpersonal.

Jirattikan Mellqvist, gruppledare berättar att en av grupperna som arbetar med lokalvården har i uppgift att utföra specialstäd, en sort är så kallad slutstäd som utförs när patienter lämnat sin vårdplats:

– När patienterna har skrivits ut från sina rum ska vi göra rent allt, från golv till tak. Först städar vi och torkar med rengöringsmedel och vatten, därefter desinficeras allt.

I takt med att läget till viss del har stabiliserats har fler coronaavdelningar avvecklats. Sara Rauf, lokalvårdare, arbetar främst med just slutstäd.

– I början var man orolig när man såg patienterna. Man tänker på familjerna. Det tar lång tid att göra rent ett rum vid slutstäd, men det är viktigt att städa ordentligt, vi vill inte att någon ska smittas.

Kämpa på, du blir bättre!

När man arbetar med lokalvården på ett sjukhus är man införstådd med att man kommer arbeta i en miljö där sjukdom och smitta förekommer. Coronapandemin är trots det en situation utöver det vanliga. Lokalvårdarna arbetar på avdelningar och i rum där många svårt sjuka patienter vårdas i en sjukdom som vi ännu inte vet så mycket om. Informationen från arbetsledningen har varit viktig och Coors lokalvårdare gör ett enormt viktigt jobb när de genom sin städning skyddar personal och patienter mot smittspridning.

– Många patienter vårdas på intensivvårdsavdelningen under en längre tid. När någon som vårdats länge plötsligt sitter upp i sin säng, eller kan vara uppe och gå när jag kommer in för att städa, då blir jag glad. Man säger ”Kämpa på, du blir bättre!”, berättar Sutasinee.