I tio är har BIM (Building information model) varit ett modeord i byggbranschen. Precis som så många andra ”buzzwords” är det så sönderkramat att det kan betyda allt. Och lite till. Eller ingenting alls.
Vad är då BIM i praktiken?
– I grund och botten handlar det om att bygga byggnaden innan den ska byggas, att man gör olika simuleringar och hanterar olika typer av information. Vi brukar definiera det som all information om en byggnad under hela dess livscykel, säger Petter Bengtsson, vd för techkoncernen Zynka, som arbetar med att bygga upp en databas för fastighetsägare.
Per Bjälnes, digitaliseringsstrateg på Tyréns, menar att det är strukturen som är BIM. Att enbart bygga en 3D-modell av en byggnad räcker inte, enligt honom.
– BIM är en byggnadsinformationsmodell, där . data och information om objektet kopplas samman, säger Per Bjälnes.
Han var inblandad i ett av de första stora BIM-projekten i Sverige: Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Under byggnationen fanns 3D-modeller av projektet, från hela fastigheten, till våningsplanen och enskilda rum. På så vis kunde det säkerställas att varje rum fick rätt egenskaper och rätt utrustning. Belysning, klimatanläggningar och brandutrymmen simulerades under arbetets gång. Nu används modellen också̊ i verksamheten för att strukturera exempelvis transporter och tidsplanering.
Den som har mest kunskap om sin byggnad kommer vinna i det långa loppet
I dag används BIM i projekteringsledet i många stora byggprojekt, där man kopplar 3D-modeller till information om bygget, för att på så vis effektivisera samordningen.
Både Petter Bengtsson och Per Bjälnes menar att arbetet ännu är i sin linda och att det saknas en gemensam standard för BIM. Per Bjälnes menar att staten måste bestämma vilken byggmodell som gäller vid stora upphandlingar, samtidigt som branschen själv behöver hitta en gemensam väg framåt.
BIM är idag där mobiltelefonin var för 15 år sedan. Utbyggnaden av 3G och 4G innebar en teknikrevolution som få kunde föreställa sig bara något år innan den slog igenom.
Både Per Bjälnes och Petter Bengtsson tror att ett liknande utvecklingssteg väntaräven i bygg- och fastighetsbranschen. Med information om hur personalen på en arbetsplats använder lokalerna går det att anpassa byggnaden till verksamheten, i stället för tvärtom.
– Om vi som ingenjörsföretag får tillgång till mer data kan vi bygga smartare och effektivare, säger Per Bjälnes.
Den största delen av en byggnads livscykel är inte själva bygget, utan alla år den är i drift. Det är också där som de största ekonomiska och miljömässiga vinsterna med BIM finns. Därför är förvaltningssidan nästa stora område där BIM-modellen kommer att appliceras.
– Bygg- och fastighetsbranschen är den sektor som med minst insatser kan göra mest för klimatet. En kontorsfastighet utnyttjas kanske till 25 procent, säger Petter Bengtsson.
Genom att systematiskt samla in information om hur lokalerna används går det att utnyttja resurserna bättre. Om slutanvändarnas beteende kartläggs är det möjligt att optimera energiförbrukningen, men också använda ytorna mer effektivt.
– Jag tror att få fastighetsägare idag vet vilken fastighet som presterar sämst driftsmässigt, säger Petter Bengtsson. Men tekniken kommer att slå igenom med full kraft även där. De traditionella fastighetsägarna utmanas redan i dag av nya aktörer som WeWork, som erbjuder företagare delade kontorsutrymmen.
– Fastighetsägarna har inte behövt göra så mycket med sin affär tidigare. Nu måste de ställa sig frågan hur de ska vara relevanta om tio år. Den som har mest kunskap om sin byggnad kommer att vinna i det långa loppet, säger Petter Bengtsson.
Den största utmaningen när det gäller BIM för befintliga fastigheter är, utöver datainsamlingen, det långa tidsperspektivet.
– Om du ska förvalta en byggnad i 50 år, ska du förvalta den digitala kopian lika länge. Om du backar 50 år i tiden förstår man hur svårt det är att veta vad man ska satsa på, säger Petter Bengtsson.
