• Kontakt
  • Språk / Site

    Språk

    Våra siter

Alla tiders kontor!

Från romarrikets organisering till dagens hybridlösning – här är kontorets historia.

Romarna, "officium" och starten
Romarna lade grunden till mycket, så som vägnät och akvedukter. De gamla romarna var också välorganiserade, vilket kanske är ett måste när man erövrar andra länder och vill införliva dem i ett väldigt kejsardöme. I den omfattande förvaltningen behövdes många skrivare som samlades i de statliga ämbetenas kontor. Det är alltså ingen slump att latinets ”officium”, befattning eller tjänst, lever kvar i dagens ”office”.

Industrialismen och det moderna kontorets födelse
Efter romarrikets fall, drygt 500 år e Kr, försvann idén med dedikerade kontorsbyggnader. Århundraden av hemarbete följde, helt naturligt då många näringsidkare bodde ovanpå sin rörelse.
Många ser industrialismen som det moderna kontorets födelse. De framväxande industrierna gjorde att kontorsarbete blev allt vanligare i slutet av 1700-talet, samtidigt som den privata sektorn som banker och försäkringsbolag blommade.

Första kontorsbyggnaderna
Några av de första byggnaderna avsedda för kontorsarbete byggdes i Storbritannien i slutet av 1700-talet. Dåtidens kontor påminde ofta om gamla tiders klassrum – de anställda satt i rad, hopträngda vid små skrivbord. Yteffektivt, snarare än mysigt.
Det var också i Storbritannien som världens första kontorsskrapa byggdes 1864. Eller ”höghus” är kanske en mer korrekt beskrivning – Oriel Chambers, som byggnaden heter, är nämligen bara fem våningar hög. En stor del av fasaden är i glas, vilket släpper in mycket ljus och ansågs banbrytande på den här tiden. Byggnaden finns kvar och är i dag ett advokatkontor.

Under 1950-talet slog kontorslandskapen igenom. Arbetsmiljön blev viktig, med bra belysning och gröna växter. Landskapens präglades av öppenhet och minskad hierarki.

På 1960-talet lanserades kontorsbåset i ett försök att skapa lite mer avskildhet. Under det progressiva 1970-talet blev i stället kontorsöar den nya trenden.

Under 1990-talet blev landskapet inne igen, men nu skulle det vara ett kreativt sådant. Bordtennisbord, flipperspel och vardagsrumskänsla var vanliga inslag.

Under 2000-talet dök flexkontor och det aktivitetsbaserade kontoret upp som nya alternativ, tack vare den ökade digitaliseringen som gjort oss mer mobila.


Hur framtidens kontor kommer gestalta sig är svårt att säga. Arkitekt Christina Bodin Danielsson, kontorsspecialist, rådgivare och kontorsforskare på KTH, är övertygad om att stora förändringar är på ingång.

– Hela kontorsarbetslivet kommer att förändras – vi står inför ett paradigmskifte. Det vi redan vet är att vi kommer jobba mer hemifrån och många organisationer har redan bestämt sig för att införa hybridkontor. En stor utmaning för arbetsgivarna är att vi trivs hemma, så kontoret måste kunna erbjuda något som är lika bra – eller bättre.

– De så kallade trälhaven, där medarbetarna sitter tätt i stora kontorslandskap, har kommit till vägs ände – inte minst med tanke på smittspridning. Det kommer också vara en stor fråga för arbetsgivaren: hur arbetsplatsen ska vara säker att jobba från, men samtidigt upplevas som trivsam och stimulerande.

Kontorsklustrens tid är också förbi. Det är inte attraktivt med sterila områden med höga kontorshus där allt byggts samtidigt. Vi kommer få se en ny ”grön våg” med utflyttning från städerna, som för med sig olika kontorshubblösningar som gynnar förorter, mindre städer och byar, avslutar hon.

Coors arbetsplatsstrateger kommenterar:

"Vårt sett att se på städer är under förändring och vi lägger allt mer av vår identitet i de platser vi befinner oss på
och vad de symboliserar. Här bör kontoret vara placerat och designat mot den typ av medarbetare man vill attrahera"