”Man ska inte känna att man är fullärd, då har man förlorat”

Att känna sig som hemma, härliga kollegor och detektivarbete – det är tre komponenter som gör att elektrikern Karim Kassimi trivs så bra på jobbet. Han har jobbat på S:t Görans sjukhus i sex år och utvecklas fortfarande i sin yrkesroll.

Karim Kassimi jobbar på S:t Görans sjukhus i Stockholm, som förvaltas av Locum. Coor sköter sedan december 2022 driften på sjukhuset.

Berätta, vad gör du in din roll som elektriker?

– Jag kollar vilka ordrar som har kommit in på morgonen, och sen plockar jag de som är aktuella för mig. Det som är planeringsbart tar jag lite senare och planerar in med avdelningen och personalen på sjukhuset. Det som är bråttom åker jag ut på direkt. Jag klev precis av min beredskapsvecka. Jag har haft jour mellan 16.00-07.00 och då är man beredd att åka in till jobbet om det händer något akut.

Du jobbade tidigare som elektriker inom byggsektorn. Hur är det att jobba inom en sjukhusleverans?

– Man måste utföra jobbet med så lite inverkan på verksamheten som möjligt. Du måste vara flexibel för att göra det så smärtfritt som möjligt för själva verksamheten. Om du är på ett bygge har du inte kontakt med kunder, då är du i steget innan de har flyttat in. Du har mer kontakt med människor på ett sjukhus, och jag gillar att man är på ett ställa hela tiden. Man känner sig hemma efter ett tag, det är det som gör att jag trivs. Jag känner personalen, de som jobbar med transport, vakter och personal på avdelningarna. Är det dåligt väder en dag behöver jag bara tänka på att ta mig till jobbet och sen hem, är man på ett bygge känns det som att man är utomhus hela dagen utan fönster och med dålig uppvärmning. Dessutom gör man samma sak ofta. Här kan jag göra jättemånga olika slags saker på en dag. Det är mycket variation, det gillar jag också.

Karim har jobbat som elektriker i nästan två decennier. Trots gedigen erfarenhet inom branschen från både byggsektorn och facility management, ser Karim fortfarande möjligheter att lära sig nya saker.

– Bara för att man har jobbat länge kan man inte allt – långt ifrån. Men det är det som är spännande också, man lär sig hela tiden. Beroende på var man är anställd så får man vara med om olika saker. Här på sjukhuset är det bredare och man får in massor med olika områden inom el. Felsökning är lite detektivarbete, det gillar jag. När man får tänka och klura. När man kommer på lösningen då får man belöningen. Är man en öppen person och kan ta andra människor och se vad de behöver så går det bra. Sen får man ganska snabbt feedback när man utfört ett jobb. Man märker att personalen blir tacksamma och glada

Vad krävs för att passa som elektriker?

– Man ska ständigt vara nyfiken och öppen för att lära sig något nytt. Man ska inte känna att man är fullärd, då har man förlorat. Det tycker jag gäller i livet generellt, så fort man tror det då har man låst hjärnan. Är man nyfiken på livet så lär man sig också något nytt. Man får andra synvinklar som man kanske inte själv har tänkt på. Det finns ett område som jag har börjat gå in mer på nyligen, jordfelsökning, där visste jag inte mycket. Och jag är taggad på att lära mig mer. Där har vi ett riktigt detektivarbete, man måste hitta felkällan, och det kan vara svårt beroende på hur stort jordfelet är. Man får höra med mer erfarna, söka lite på vad det innebär. Pratar man med andra i branschen kommer man långt. Man har grunden men det gäller att lära sig detaljerna.

Hur var det att gå över till Coor när de tog över kontraktet på sjukhuset ifjol?

– Jag hade jobbat på sjukhuset i fem år innan Coor tog över leveransen. Jag trivdes så bra här och ville vara kvar, så då gick jag över till Coor. Efter fem år lär man sig var saker är och vissa saker måste man vara med om för att veta hur de fungerar. Vissa fel som uppstår kan du åtgärda på lite mer ologiska sätt. Jag har fått ett gott intryck av Coor och det var en smidig övergång. Det var inte så stor skillnad för mig att gå över till Coor, det var bara smågrejer som var skillnaden, till exempel hur man skriver tid. Annars var det bara att köra på som vanligt. Jag har jättebra kollegor och chefer. Vi kan ha en dialog med dem utan konstigheter, det gillar jag.