Kan vi nå klimat- och energimålen?

Klimatavtalet, som klubbades igenom i Paris i slutet av 2015, innebär att världens länder nu har enats om att den globala temperaturökningen inte får överstiga 2 grader. Avtalet är rättsligt bindande, och är en tydlig signal till oss alla att verka för att begränsa klimatutsläppen och bygga motståndskraft mot klimatförändringarna.

EU räknar med att de globala utsläppen av växthusgaser måste minska med åtminstone 50 procent till 2050 jämfört med 1990 och vara nära noll år 2100 för att klimatavtalet ska kunna hållas. För de nordiska länderna har EU:s energi- och klimatmål, som kallas 20/20/20*, varit utgångspunkten för ländernas egna målsättningar. Samtliga nordiska länder har dock en mer offensiv målsättning än EU.

För att nå målen krävs att vi alla ställer om vanor och processer. Att många företag i Norden tar detta på stort allvar råder det ingen tvekan om.

- Efterfrågan på energitjänster och energirådgivning har helt klart ökat, inte minst som effekt av EU-direktivet som ställer nya krav på energikartläggning i stora företag**. Just nu fokuserar de flesta bolag på att försöka minska sin energianvändning genom olika energibesparande åtgärder. På sikt krävs även en växling till förnyelsebara energikällor, även om det kommer att ta lite tid. Här har de olika nordiska länderna kommit olika långt, säger Kjell Wåhlgren, chef på ett av Coors kompetenscenter för Energi och Miljö på Coor i Sverige.

Kjell Wåhlgren berättar att energibesparingsuppdragen varierar från kund till kund. Det kan handla om allt från punktinsatser, som till exempel energikartläggningar och andra typer av utredningar, till stora och övergripande insatser. Han poängterar också vikten av det löpande systematiska energiarbetet, som på sikt kan ge stor effekt.

- Det är självklart viktigt att komma tillrätta med de större systemfelen, som finns nästan överallt. Samtidigt får man inte glömma bort det kontinuerliga energiarbetet. Det är som med nagelvård – om man inte håller efter dem så växer de snabbt ut igen. På samma sätt så måste man ständigt övervaka, trimma och löpande vidta åtgärder för att hålla energitjuvarna borta, säger Kjell Wåhlgren.

Coor har en väl inarbetad modell för energirådgivning och systematiskt energiarbete för bland annat energioptimering av fastigheter, som baseras på tydliga energibesparingsmål och handlingsplaner som arbetas fram tillsammans med Coors kunder. Arbetet syftar till att löpande tillvarata all överskottsenergi som genereras och att undvika onödigt energispill – i stort och smått. I dessa uppdrag jobbar Coor övergripande och samordnar arbetet med energieffektivisering, och stödjer lokala samordnare hos kundens leverantörer med specialistkunskap.

Men vad är det för konkreta åtgärder man kan göra?

- Ett område som ofta ger stor effekt är energieffektivisering i datorhallar. Där bildas mycket överskottsenergi från kylanläggningarna, som kan tillvaratas och användas för exempelvis uppvärmning av intilliggande fastigheter. Vi har initierat och genomdrivit flera sådana aktiviteter i hela Norden. Andra exempel är införande av belysning med rörelsesensorer på toaletter och i korridorer. Nya digitala verktyg, som till exempel Internet of Things, ger också goda möjligheter att kunna styra fastighetssystemen för koldioxid, ventilation, belysning med mera på ett mycket bättre sätt än tidigare. Intresset för det är mycket stort just nu, berättar Kjell Wåhlgren.

När det gäller omställningen till förnyelsebara energikällor är Kjell Wåhlgren försiktigt optimistisk, men han tror att det kommer att ta lite tid. Än så länge behövs en kombination av fossila och förnyelsebara energikällor i basförsörjningen.

- Utvecklingen kring utvinning av el från förnyelsebara källor går dock otroligt snabbt, inte minst när det gäller sol- och vindkraft. Utmaningen har varit att fånga och lagra den energi som finns, men på senare tid har stora framsteg gjorts – till exempel när det gäller forskning kring kraftfulla och säkra batterier och bra solpaneler till hyfsade priser. Det är otroligt spännande att aktörer med stora distributionsnät, som till exempel Ikea, numera säljer solpaneler till egna hem, säger Kjell Wåhlgren.

Något som hindrat utbredningen av elbilar inom transportområdet är att det saknas ett utvecklat system för laddningsstationer. Kjell Wåhlgren ser även här positiva signaler i form av medvetna satsningar från flera stora energileverantörer och även vissa fastighetsägare, men han tror att det krävs ett mer strukturerat grepp och välkomnar den diskussion om gemensamma standarder för laddningsstolpar som just nu förs i Europa.

- Nu börjar de eldrivna bilarna bli så kraftfulla att de på allvar kan konkurrera med de bensindrivna. När ett utbyggt system med laddningsstolpar är på plats så kommer transportindustrin att transformeras helt. I den takt utvecklingen sker nu är det nog bara en fråga om några år.

Trots att utvecklingen går framåt är det många som tvivlar på att de åtgärder som nu vidtas är tillräckliga.

- Med nuvarande utsläppsnivåer är det tveksamt om vi kommer att kunna nå våra energi- och utsläppsmål. Jag tror att många EU-länder, och även de nordiska, behöver höja sina krav och skärpa sin lagstiftning. Detta gynnar bolag som redan idag tar sitt ansvar och jobbar aktivt med energifrågan, avslutar Kjell Wåhlgren.

* EU:s klimatmål till 2020

De nuvarande målen för EU:s eget klimatarbete brukar förkortas 20-20-20. Det handlar om fyra mål som EU ska nå senast 2020. EU ska:

• minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer
• sänka energiförbrukningen med 20 procent
• höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion
• höja andelen biobränsle för transporter till 10 procent.

Förnybar energi är energi som kommer från icke-fossila källor. Det är bland annat energi från vind, sol, vattenkraft och biobränsle.

Källa: EU-upplysningen / Sveriges Riksdag

** Energikartläggningar

Ett nytt EU-direktiv som ställer krav på stora företag att från och med 2016 genomföra energikartläggningar.