Fler hållbara kontor – om Vasakronan får bestämma

Byggnader står för en stor andel av samhällens miljöpåverkan. 
För att minska sin del av detta satsar fastighetsbolaget Vasakronan på hållbart byggande och hållbara renoveringar. Deras mål är att verksamheten ska vara klimatneutral, i hela värdekedjan 2030, femton år tidigare än Sveriges nationellt övergripande mål. Coor har jobbat med Vasakronans fastigheter sedan hösten 2008. Idag tar Coor hand om skötseln och fastighetsservice i samtliga fastigheter.

Tre av dem är Sergelhusen, byggda på 60-talet, på en av huvudstadens mest centrala platser vid Sergels torg. När banken som huserat i större delen av byggnaden i 50 år flyttade ut, uppstod tillfälle för fastighetsägaren att modernisera husen.

– När vi drog igång projektet var intentionen att behålla så mycket som möjligt och bygga om. Det är så mycket mer miljövänligt att inte riva, säger Anna Denell som arbetat med miljöfrågor för Vasakronan sedan 2008 och sedan flera år som hållbarhetschef.

Hon berättar att det vanligtvis går åt över ett ton material för varje kvadratmeter som byggs, när man bygger nytt från grunden. Vid ett nybygge på Sergels torg hade dessutom ungefär lika stor mängd material behövt forslas bort och tas om hand först, innan nya hus skulle kunna ha byggts. Det var uteslutet som alternativ.

– Eftersom Sergelhusen ligger mitt i stan där det är mycket trafik var det särskilt viktigt att logistiken skulle fungera. Vi jobbade med samordnad logistik så att de lastbilar som kom med material alltid kom fullastade och tog med avfall på vägen ut. Detta ställde också krav på att i vanliga fall konkurrerande företag kunde samarbeta, säger Anna.

Betongstommen bevarades i led med Vasakronans gedigna hållbarhetstänk liksom noggrann hantering av avfall, innovativa energilösningar och beslut kring material.

– Det har varit viktigt för oss att ta tillvara på det byggmaterial som fanns i huset, men som inte kunde vara kvar längre, så som undertaksplattor, golv och glaspartier. Mycket har vi demonterats och använts i andra byggprojekt. Vi plockade dessutom ner en granitfasad, tvättade och satte upp igen, säger Anna.

Det låter dyrt...

...och ja, faktum är att ombyggnationen är en är Stockholms citys största ombyggnadsprojekt och har kostat 4 miljarder kronor. Men det har också fått stor uppmärksamhet och i november utsåg Sweden Green Buildings Council Sergelhusen till årets LEED-byggnad med motiveringen att projektet är banbrytande inom hållbarhetsinitiativ.

LEED är det mest använda internationella miljöcertifieringssystemet för byggnader, där skallkrav och poäng i flera olika kategorier inom byggnadsdesign och konstruktion leder fram till en miljöcertifiering. I maj 2021 stod det klart att Sergelhusens LEED-certifiering har fått det högsta betyget, Platina, och dessutom ett av de projekt i världen som fått allra flest poäng, totalt. Det är bara två andra fastigheter i världen som har högre poäng, enligt LEEDs senaste och mest omfattande version.

– Det är jätteroligt. Priset, och det höga antalet poäng vi fått, blir en anledning för oss att skapa intresse för projektet, inspirera och berätta om allt vi gjort, säger Anna och skiner upp.

– Vi samlar in regnvatten på taket, förvarar det i stora tunnor i husens gamla bankvalv. Sedan används det i toaletterna när man spolar.

Hon berättar entusiastiskt om flera innovativa energi- och hållbarhetslösningar de byggt in. Och om takterrassen med blommande växter till bin och andra pollinerande insekter. Men det fungerar också som en vacker rekreationsplats för människor som jobbar i huset.

– Vi människor påverkas mycket av byggnader och miljön runt omkring dem. En viktig fråga är att vi behöver känna oss trygga både ute och inne. I vår del av världen spenderar vi dessutom mycket tid inomhus så dagsljusförhållanden och luftförhållanden måste vara goda, termisk komfort och akustik måste också vara bra. Vi har även utformat byggnaden så att man lockas att röra på sig mer genom att till exempel ta trapporna och på så vis få in lite mer vardagsmotion, säger Anna.

Vad kan man göra på sin egen arbetsplats om man vill bli bättre på att miljöanpassa?

– Det viktigaste är att försöka spara energi. Men det är inte alltid var och en kan påverka det. Många gånger så styrs byggnaden med sofistikerade system av experter. Avfall däremot, är en fråga som alla kan vara med och bidra till. Se till att ordna en bra sortering så att åtminstone plast, pappersförpackningar och matavfall kan sorteras ut. Det uppstår mycket sådant avfall när vi köper med oss lunchlådor och äter inne på kontoret och miljönyttan av att sortera ut det avfallet är mycket stor, säger Anna.